En fråga om anständighet

De senaste dagarnas diskussion kring utvisningsbesluten om Ganna, 91 och Jacqueline, 75, bägge sjuka och utan anhöriga i hemlandet har varit intressanta på flera sätt. Dels har de visat med önskvärd tydlighet att den lagstiftning vi har inte räcker till för att migrationsverket ska kunna göra anständiga bedömningar. Dels har de visat lika tydligt utifrån vilka grunder som Moderaterna formar sin migrationspolitik – ekonomisk vinning.

Men den har också satt fingret på en svag punkt i hela diskussionen om migrationspolitik. De senaste årens kamp mot de främlingsfientliga och rasistiska strömningar som framför allt Sverigedemokraterna blivit symbol för har på många sätt blivit ett unisont hävdande av det ekonomiskt rationella med en generös invandringspolitik. Argumentet för att Sverige ska vara ett invandringsland är oftast att det är lönsamt. De humanistiska och värderingsmässiga grunderna har kommit i skymundan.

Det är farligt. För på individnivå är inte alltid invandring ekonomisk lönsam. Exempelvis gällande en 91-årig dement kvinna som inte står till arbetsmarknadens förfogande och sannolikt kommer att behöva nyttja vården. Men det handlar liksom inte om det, det är en fråga om anständighet.

Migrationsminister Billström och statsminister Reinfeldt håller sig dock till det strikta lönsamhetsargumentet. Det är rätt att utvisa gamla sjuka tanter eftersom de kostar pengar om de är kvar. Det är en fruktansvärd människosyn som framkommer. Man kan också undra varför denna kostnad måste ställas mot skolan eller sjukvården och inte mot de stora skattesänkningar som skett och sker riktade mot redan välbeställda.

Men också Kristdemokraternas talesperson i frågorna var ute på hal is i gårdagens Aktuellt där hon pratar om att ”inte ens om de betalar alla kostnader själva får de en chans att stanna”. Jag hoppas verkligen att det inte var en antydan till att KD anser att människor kan få stanna på nåder så länge de inte är en ”ekonomisk belastning” för samhället.

Var hamnar vi om vi börjar prissätta människor? Om eventuell lönsamhet ska vara det enda som styr vilka politiska beslut som tas? Tanken är så hemsk att den knappt går att slutföra.

————-

Tipsar för övrigt om ett gammalt blogginlägg från Marika Lindgren Åsbrink om systemskiftet i Sverige och Johan Sjölander som efterlyser en förnyad diskussion om utanförskapet. Apropå Fredrik Reinfeldts kommentarer i SvD om hur Sverige förändrats under 5 år av högerstyre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s