Tillbaka till mina ”yrkesrötter”, lite taxi och mycket Vingåker

~6084552

Vi på (S)örmlandsbänken försöker alltid göra många besök på arbetsplatser och företag. Den senaste tiden har partiet haft en nationell jobbkampanj där vi har besökt företag och lyssnat på vad företagare och anställda tycker är de viktigaste politiska åtgärderna för att de ska anställa fler och därmed skapa jobb.

Det finns massor att berätta om de besöken. Här är berättelsen om ett av besöken, det jag gjorde i fredags på Båsenberga hotell och konferens.

http://basenberga.se/

Historiken om Båsenberga rekommenderar jag att du läser.

http://basenberga.se/hotell/historia

På 1870talet bestämde politikerna i Vingåker att fattighjonen skulle få ett anständigt boende. Vid denna tidpunkt bodde de i baracker invid kyrka och levde på allmosor

1876 stod Båsenberga klart och därmed fanns Sveriges första fattiggård.

Hjonen fick hjälpa till utifrån sina krafter att driva gården, sköta djuren och olika inomhus sysslor för att få det att gå runt. Omräknat till dagens penningvärde lade Vingåkers kommun 250 000 kr/ år på fattiggården.

IMG_6568

En bit in på 1900-talet blev det ålderdomshem och var så till början av 60-talet när Humlegården byggdes inne i samhället.

När jag började arbeta på Humlegården hade jag arbetskamrater där som hade följt med från Båsenberga. De berättade för mig om hur de bodde på övervåningen i personalbostäder och de var i stort sett alltid tillgängliga, om det behövdes. En av dem gick faktiskt i pension så sent som i år.

Hon berättade om hur de satt och spanade efter pojkvänner. Killar som tog sig över åkrarna med moped, för att sedan smugglas in via brandtrappan på baksidan. Min kollegas dotter är faktiskt tillverkad där.

Jag kommer också ihåg en av de boende som följt med från Båsenberga – den legendariska frackskräddaren Carl Kreu. När jag gick i skolan fick jag faktiskt intervjua honom om livet förr i tiden i Vingåker. Jag kommer så väl ihåg att jag träffade honom i Humlegårdens källare. Där satt han faktiskt, på ett bord med benen i kors, trots sin höga ålder.

Calle trivdes inte så bra med flytten och han rymde ibland tillbaka till Båsenberga, där han enligt sägen sov ute och livnärde sig på råa ägg, fisk och brännvin.

Mycket kan sägas om den tidens fattig Sverige, men Vingåkers politiker var steget före att utveckla välfärden i slutet på 1800-talet. På andra håll i landet bodde fattighjonen i urgröpta stockar som flyttades runt mellan gårdarna.

Idag är Båsenberga istället en blomstrande hotell och konferens rörelse. Det är en väldigt fin miljö, med sjön Kolsnaren och en golfbana runt knuten. Vd:n Thomas Neudorfer har sedan 2005 investerat cirka 20 miljoner på omfattande renoveringar. Det är väldigt vackert inrett och man har numera en stor relax-avdelning och en utomhus-bubbelpool. Närheten till Factory Outlet har också gjort att kundunderlaget har ökat.

Ja, jag vet att jag är lokalpatriot, men har du inte varit där – åk dit! God mat har de också och naturligtvis har de kollektivavtal.

Det var Sofie Elmström på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som hade bjudit in mig. Hon jobbar bland annat med opinionsbildning och lobbying gentemot politiker.

Det både Thomas och hon ville prata med mig idag var ungdomsarbetslösheten och hur man får in ungdomar i jobb.

Thomas har själv engagerat sig i Lindengymnasiets (serviceinriktning i Katrineholm) utbildningsråd och vi hade en mycket givande diskussion om utbildningspolitiken.

Där var vi bland annat överens om att socialdemokraternas förslag om att alla yrkesgymnasium borde bli yrkescollege är mycket bra. När företagen tar ett ansvar för utbildningen blir den mycket bättre. Som Thomas brukar säga till sina praktikanter: ”Det är jag som bestämmer om du får ett jobb eller inte”.

Sedan var vi inte helt överens om vare sig restaurangmoms eller bidrag för att anställa unga. Men vi var rörande överens om att de skattepengar vi satsar dem ska vi satsa rätt. Så att jobb skapas.

Sofie berättade en sak som stärker mig i att vi verkligen måste ta tag i villkoren för taxibranschen. Nämligen att Thomas tappar kunder för att det inte finns tillgång till taxi. Jag skulle kunna skriva mycket om taxis villkor, men nöjer mig för nu att bifoga min motion om detta.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/versyn-av-taxibranschen_H102T211/?text=true

/Caroline

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s