”Invandring eller välfärd” är en felaktig konfliktlinje

”Nu ber jag svenska folket att ha tålamod med detta. Att ha solidaritet med världen utanför. Vi behöver samla oss för att kunna göra det. I långa loppet skapar vi på det sättet en bättre värld.” Uppmaningen kom från statsminister Reinfeldt under ett tal igår där han beskrev en situation med stora flyktingströmmar som för svensk del kommer att medföra ökade kostnader för mottagandet – ”det kommer att kosta pengar, vi kommer inte ha råd med så mycket annat men det är verkligen människor som flyr för sina liv”.

Om det är något jag tycker att moderatledaren generellt ska ha cred för är det hans avståndstagande mot främlingsfientlighet och rasism, och ansats till generöst flyktingmottagande. Men uttalandet skaver ändå.

Vad är det för summor vi pratar om? Migrationsverket har äskat om 48 miljarder extra på 4 år för att klara mottagandet. Det är naturligtvis mycket pengar, men ställt i proportion mot andra saker faktiskt inte så hårresande som det kan te sig vid en första anblick. Sen Reinfeldt kom till makten har skatterna sänkts i Sverige med drygt 130 miljarder om året. Till exempel.

Givetvis spelar detta uttalande ett visst parti rakt i händerna. ”En julklapp” säger Jimmie Åkessons pressekreterare som berättar att partiet nu delvis lägger om sin valkampanj för att utnyttja Reinfeldts uttalande till max. Svenska väljare ska nu övertygas om att valet står ”mellan välfärd och massinvandring”.

Men även andra hakar på i samma spår. Expressens ledarskribent Anna Dahlberg efterfrågar i dagens tidning en ”plan” för flyktingmottagandet. Där ställs visserligen en del rimliga frågor, om bostadsbristen och farhågor om ökad segregation, men utgångspunkten är för mig främmande. Som om valet inte stod mellan rättvisa och orättvisa, höger eller vänster, utan om välfärd eller flyktingmottagande och att mottagandet förutsätter att vi sänker våra löner och vår standard. Dahlberg nämner inte med ett ord de enorma skattesänkningar som hade kunnat gå till investeringar i det gemensamma.

Tvärtemot det påstådda motsatsförhållandet invandring/välfärd är en förutsättning för ett välfungerande flyktingmottagande en mer aktiv politik för omfördelning, bostadsbyggande, utbildning och generell välfärd. Så bygger vi ett inkluderande samhälle, bortom det vi idag kallar integrationspolitik. Självklart kan ett stort mottagande kortsiktigt innebära en påfrestning, framför allt i kommuner med ett stort mottagande, med brist på platser i såväl förskola som skola, SFI, bostäder och omsorg. Där behöver staten ta ett större ansvar för hur väl kommunerna kan svara upp mot de behov som finns, och se till att kommuner som i dagsläget inte tar emot flyktingar gör det. Men att det skulle vara en omöjlig uppgift, eller att invandring skulle vara ett hot mot samhället stämmer inte.

Hela tanken på att Sverige skulle ha slagit i taket för hur mycket vi kan växa som befolkning är för mig befängd. För det är faktiskt det man säger när man förespeglar att arbetslösheten med nödvändighet ökar om befolkningen växer via migration. Det är helt enkelt inte sant, det beror på vilken politik som förs, hur vi bejakar utvecklingen. Dessutom talar våra demografiska kurvor för att vi behöver migration, utan den står vi inom kort med en enorm brist på arbetskraft.

Migrationen är inte heller bara till gagn för mottagarlandet utan bidrar till utveckling också av de länder som människor migrerar ifrån. Med det akuta läget i exempelvis Syrien, som de flesta flyktingar till Sverige just nu flyr ifrån, är det svårt att just nu prata om utveckling. Och kortsiktigt finns risk för sk ”brain drain” från utvecklingsländer. Men i ett större och längre perspektiv bidrar migrationen stort till utvecklingen. Dels tack vare det utbyte som möjliggörs i och med att länder knyts närmre varandra via människor. Men också de remitteringar som migranter står för. Uppskattningar från Världsbanken gör gällande att de sammanlagda remitteringar som migranter skickar till sina hemländer utgör mer än dubbelt så mycket pengar som det officiella biståndet, enligt en rapport från Global Utmaning och Institutet för framtidsstudier.

Människor migrerar såklart av olika orsaker, en del för att arbeta eller studera, andra för kärleken, men många som kommer till Sverige just nu gör det i flykt från krig och förtryck. Det finns goda skäl för att ta emot dessa människor, men inte framför allt för att det långsiktigt gynnar oss ekonomiskt utan för att det är en fråga om anständighet.

Förhoppningsvis är detta bara ett tillfälligt stickspår i valrörelsen. Den stora konfliktytan går mellan höger och vänster, klyftor och utarmning av välfärden eller jämlikhet och upprustad gemensam välfärd. Det är det vägvalet som svenska väljare har framför sig.

Tipsar om Jonas Bergström på samma tema och Katalys på DN debatt om hur regeringens skattepolitik systematiskt gynnat de välbeställda.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s