Internationella toalettdagen den 19 november och min namnsdag

Mamma kom i alla fall ihåg att jag hade namnsdag igår och en annan bekant kom ihåg att det var internationella mansdagen samma dag. Alla dessa dagar som kommer och går. Några uppmärksammar vi, andra går bara förbi. Varför världens alla män behöver en egen dag för att uppmärksammas på förstår jag inte alls? I den struktur vi lever i uppmärksammas män som norm mest hela tiden.

dasset

Kanske fnissar man till lite när toaletten fått en alldeles egen dag, men det är faktiskt djupt allvarligt. Att få gå på toaletten är en mänsklig rättighet och något väldigt naturligt.

Men vi pratar sällan om det och det är inte en självklar rättighet. Inte för alla och långtifrån överallt.

Alla har väl hört eller läst om toalettförhållandena i Indien, Bangladesh och andra platser. Vi har fått till oss historier om grävda diken och hål. Vi har hört om kvinnor som menstruerar och täpper till med smutsiga trasor för att klara dagen. Jag har hört historier om omänskliga arbetsplatser i Sverige där människor inte får tid att gå på toaletten på arbetstid.

Kommer ni ihåg varför bussförarna strejkade?

Jag undrar hur många barn och ungdomar som håller sig hela dagen för att skoltoaletterna inte är schyssta?

Jag har en vän som behöver personlig assistans för att leva sitt liv. Jag fick ta del av försäkringskassans senaste utredning om hur mycket hjälp hen behöver, i minuter räknat. Frågor om toalettbesök var inte de mest kränkande. Men de var på nivån huruvida

personen kunde torka sig själv, eller inte. Frågorna rörde pinka och/eller bajsa och en av frågorna var hur många gånger om dagen det sker.

Jag har själv varit toaletthandikappad i några år nu. Först med en tumör i tarmen, sen med en stomi och nu med en nedlagd tarm. Jag lovade mig själv att bli toalettaktivist när jag blev frisk och kände att det inte var skamligt längre. Det är nog dags nu!

Jag vet inte hur jag ska börja. Men om jag börjar prata om det så är det åtminstone en start, om än med små myrsteg.

Jag är ju politiker och politik är ett verktyg för förändring. Konsumentmakt är ett annat verktyg.

En del affärsidkare och krogar har fattat vikten av att ha tillgängliga och fräscha toaletter utan koder eller myntbetalning. Sådana toaletter är tillgängliga även för dem som inte är kunder -just då i alla fall. De ställena går i alla fall jag gärna tillbaka till, då som betalande och nöjd kund. Jag älskar dem som sätter in en musikanläggning på toan också. Om de bara insåg hur många vi är som kollar om det finns en schysst och tillgänglig toalett på stället, så skulle de fixa det av sig själva i rent vinstintresse. Det är jag säker på.

Tala om det. Hjälp mig att öka medvetenheten om detta. Tack! 

/Caroline

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s